Det är nyårsafton. Vi loggar in hos förlagets nya distributör och ser att 6 exemplar av Från min veranda har sålts de senaste 6 månaderna.
Det är inte särskilt många, med tanke på att boken gavs ut så sent som förra hösten. Nog tror vi att fler skulle ha glädje av denna underbara lilla bok, med dess kloka, vackra och något knasiga betraktelser!
Samtidigt vågar vi tro att detta lilla fåtal böcker ändå har haft stor betydelse. Vi vet att detta är en bok som betyder något särskilt för sina läsare. Vi vet att den fått hamna vid dödsbäddar och sjuksängar. Förtätade platser, där orden kräver en särskild tyngd.
Sådana böcker vill vi fortsätta ge ut. Det finns inte mycket tid och kraft just nu, så det har inte blivit en enda utgiven bok under 2021, och vi vågar inte lova att det kommer någon under 2022. Men idéer saknas inte. Längtan saknas inte.
En lapp av Arnold Norlind som pryder kontorets dörr passar bra för daglig läsning, men kanske passar den särskilt bra såhär vid årsskiftet.
Citat av Arnold Norlind ur Emilia Fogelklous ”Arnold”
Så blås din ande in i vad jag uträttar. Jag vill bära en evighetstanke in i mitt verk, gärna det ringaste.
Har jag gjort det så som Du velat det, då har jag burit in det i evigheten. Även om det skulle se ut att vara gjort förgäves.
Syster Enbär är ett fattigt litet förlag som pryder sina väggar med handskrivna lappar och tillverkar sina anteckningsblock av överblivet skrivarpapper. Vi har inga enorma omkostnader. Men det finns ytterligare ett skäl till att vi vågar tro på en fortsatt utgivning, trots att vår senaste bok har sålt i 6 exemplar på ett halvår. Det stavas litteraturstöd. Möjligheten att få ett visst statligt understöd är helt avgörande för små riskabla kulturella verksamheter. Kulturpolitiken är alltid styvmoderligt behandlad, men inför valet 2022 är farhågorna hos många kulturskapare akuta. Det kan gå riktigt illa. Då blir det svårare att ge ut små livsviktiga böcker.
Men kanske ännu viktigare. Och Från min veranda finns kvar, som en frisk halstablett vid bitterhet och vånda. Lagret lär inte ta slut än på ett tag. Det gäller även Längtans flöde. Vi kommer aldrig att makulera (läs: bränna) våra böcker, bara för att försäljningen går trögt.
I förlagets nyårsbön innesluts i dag de oberoende förlagen i länder som Belarus och Iran, Bangladesh, Myanmar och Pakistan, samt de fängslade svenska författarna Gui Minhai och Dawit Isaak, och alla uiguriska författare och tänkare som fängslats i Kinas koncentrationsläger. Vi ber om förnyat hopp och livsmod, om friheten att verka för det goda.
