Omslagsbild med landskapsmotiv

Ett lass böcker till landets bibliotek

Sakta och försiktigt börjar Från min veranda treva sig ut i världen. Denna höstsprakande dag firar förlaget att boken har beviljats litteraturstöd och distributionsstöd av Kulturrådet. Det innebär att vi kommer att få skicka ut 286 exemplar till landets bibliotek, med en bön om att den där ska dra till sig en och annan läsare som kan finna glädje, tröst, inspiration och utmaningar i Arnold Norlinds betraktelser. För förlaget innebär det ekonomiska stödet också att vi vågar räkna med att kunna ge ut fler böcker i framtiden. Det kommer nog att dröja ett litet tag, men idéer för framtida utgivning finns!

Apropå bibliotek instämmer vi förstås också i Författarförbundets uppmaning: Rusta biblioteken för det demokratiska uppdraget!

Bokrelease

I lördags den 12 september firades nyutgivningen av Arnold Norlinds Från min veranda på Sigtunastiftelsen. Knappt femtio entusiastiska och hängivna bokvänner närvarade och glädjen var stor över att kunna mötas för fördjupande samtal efter det gångna halvårets isolering. Skriftställaren John Swedenmark, stiftelsens bibliotekarie Anders Claesson samt bokens utgivare Alva Dahl förde ett ingående samtal om Arnold Norlinds liv och tankevärld. Norlind var en outsider som breddade sig åt olika håll, sökte helhetsperspektiv och är svår att placera in i något fack. Kanske är det därför han blivit så bortglömd, även om det också är just detta som gör honom så spännande.

Från min veranda är släppt!

Nu är den här, Syster Enbärs andra bok efter Längtans flöde (2019)! Omslagsbild med landskapsmotiv
 
Från min veranda är geografen, Danteöversättaren och mystikern Arnold Norlinds andliga testamente. En tröstebok från en fattig sjuksäng vid skogsbrynet till en värld som ropar efter helande, med aktiv livshjälp åt var och en som förmår läsa eller bli läst en smula för.
 
Boken utkom första gången 1928 och görs nu tillgänglig på nytt av Syster Enbär i en lätt språkligt moderniserad utgåva, med ett förord av Alva Dahl.
 
Arnold Norlind (1883–1929) var gift med en av det förra seklets främsta svenska intellektuella, Emilia Fogelklou (1878–1972), och är i dag mest känd som huvudpersonen i hennes roman Arnold. Till yrket geograf gjorde han det till sin egentliga livsuppgift att »bygga sig en ö av kärlek«.
 
Köp boken på silentiumskrifter.se eller be din lokala bokhandel/bibliotek att köpa in den. De fysiska bokhandlar som redan nu har den i lager är Uppsala Bokhandel, Arken i Uppsala och S:t Sigfrids boklåda i Rättvik. Men snart är de fler!
 
Hos Silentium finns även en inspelad digital smygrelease i form av ett Zoomsamtal om boken med Peter Halldorf och Alva Dahl.

Från min veranda

Äntligen kan Syster Enbär avslöja att vi har en ny bok på gång!

Arnold Norlinds tankebok Från min veranda publicerades första gången 1928, året innan hans tidiga bortgång i tuberkulos. Boken blev snabbt mycket omtyckt och utkom i en rad nya utgåvor under de följande decennierna. Nu har boken varit svår att få tag på en längre tid, och nästan glömts bort. Syster Enbär vet att den ännu har mycket att ge oss och ger därför ut boken i en utgåva som är lätt språkligt moderniserad av Alva Dahl, som även skrivit ett helt nytt förord.

Omslagsbild med landskapsmotiv

Boken är formgiven av Tomas Einarsson och omslagsillustrationen är en akvarell av Mary Dahl. Formatet är detsamma som Längtans flöde men Från min veranda blir tunnare, blott ett 80-tal sidor, men sidor som tål att läsas många gånger.

Från min veranda utkommer i september 2020.

Arnold Norlind var gift med Emilia Fogelklou och är i dag mest känd som huvudpersonen i hennes roman Arnold. Där skriver hon följande om Från min veranda:

Under de sista soliga sensommarveckorna i Lillstugan gav han sin livssyn i den lilla, korta, klara och koncentrerade framställning, som fick den anspråkslöst dubbeltydiga titeln »Från min veranda«. Där står ingenting som han ej beseglat med egen livserfarenhet. Den ville inte predika. Men den ville  självklart och odemonstrativt »andas ut« vissheten att livet – med stort L – alltid väntar på oss, bara vi själva vänder oss åt kärlekens håll.

Onsdagspoesi

Litteraturcentrum Uppsala arrangerar regelbundet Onsdagspoesi, där lokala poeter och författare läser ur sina verk för alla som vill dyka upp. Nu har de som många andra digitaliserat sina evenemang, och i klippet på denna länk kan Uppsalabor och andra därför se och höra en uppläsning ur Längtans flöde, med Alva Dahl samt diverse vårfåglar.

Påskläsning

Tidskriften Pilgrim har med anledning av coronapandemin gett ut ett extranummer inför årets påsk, helt digitalt och fritt tillgängligt för alla som följer denna länk. Där finns ord av tröst, medlidande, vishet och hopp. Biskop em. Martin Lönnebo skriver i en text som publicerades första gången 2009, men som nu ter sig helt dagsaktuell:

Och i allt detta är varje människa, stark som svag, kallad till kamp mot det som fördärvar livet.

En ensam björk mot vårhimlen.

Akvarell av Mary Dahl

Vi behöver inte vänta. Låt oss handla, bedja och ge varandra livsmod.

Ge inte upp. Fatta mod. Du behövs. Ropa på hjälp.

Jorden och universum vilar inte i vår bräckliga hand.

Den som upptäcker och uppskattar numret rekommenderas att beställa en prenumeration på denna unika kvalitetstidskrift för andlig vägledning.

Syster Enbär gestaltar hoppet genom att planera för kommande utgivning. Efter sommaren ska en ny bok utkomma, eller riktigare: en klok och vällagrad gammal bok i en nyutgåva som förhoppningsvis kan väcka just livsmod. Mary Dahl skissar på ett akvarellomslag med motiv som andas påskliv. Mer information om boken kommer här under de närmaste veckorna.

Längtans flöde som talbok?

Flera bokvänner med läs- och synsvårigheter av olika slag har hört av sig och undrat om inte Längtans flöde finns som e-bok eller ljudbok. Så är dessvärre inte fallet, och som det ser ut nu har inte förlaget möjligheten att producera några sådana. I så fall skulle vi vilja göra det med samma kvalitet som den tryckta boken, och det är tids- och resurskrävande.

Men det kan finnas en annan lösning! Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) producerar talböcker som alla med läs- eller synsvårigheter kan låna på biblioteket. Längtans flöde finns inte ännu som talbok, men ni som är intresserade av att läsa boken som talbok kan lämna förslag på era bibliotek, som då kan vidarebefordra förslaget till MTM som förhoppningsvis antar det. Är ni punktskriftslåntagare kan ni kontakta MTM direkt. Mer information om talböcker finns på Legimus.se.

 

Framträdanden under våren

Under våren kommer Alva Dahl att framträda vid följande tillfällen:

 

11 mars kl. 18:30 Huddinge huvudbibliotek. Gratis inträde.

19 april kl. 18:00 “Bachistan VIII“, S:t Görans kyrka, Stockholm. Gratis inträde. INSTÄLLT.

28 april kl. 19:00 Knivsta bibliotek, Körsbärsträdgården. Gratis inträde. NYTT DATUM: 13 oktober.

9 maj Sigtuna Litteraturfestival, Sigtunastiftelsen. INSTÄLLT.

 

Längtans flöde har fått en fin anmälan i Katolskt magasin, vars recensent skriver: “Längtans flöde är en bok att återvända till. Jag märker, när jag gör det, hur jag varje gång upptäcker något nytt […] Boken är värd att införlivas med fastetidens läsning.”

Vi blev också tipsade om en fin betraktelse om boken på Instagram.

 

Broder Enbärs fest

I dag den 29 januari firar kyrkan den helige broder Enbär, skyddspatron för Syster Enbär. Dagen är därmed en stor högtidsdag för förlaget.

“Helt och fullt efter Franciskus anda var […] broder Enbär – Juniper eller Ginepro – om vilken Frans skämtsamt sa: ‘Give Gud vi hade en hel skog av sådana enbärsbuskar'”, berättar Johannes Jørgensen i sin klassiska biografiska roman om den helige Franciskus. Den lille Enbär är en ganska perifer figur i den franciskanska historieskrivningen, och dyker bara upp här och var. I de allra tidigaste källorna finns han inte med (däremot nämns där “Johannes den enfaldige”, en annan av de första bröderna som hade mycket gemensamt med broder Enbär), men i legendsamlingen Fioretti dyker han upp med sin charmfulla klantighet. Den del av Fioretti som utgör en minibiografi över honom finns dock tyvärr inte med i de svenska översättningarna, men finns att läsa i engelsk översättning här. Där kan vi bland annat läsa om:

HOW BROTHER JUNIPER GAVE ALL THAT HE HAD TO THE POOR FOR THE LOVE OF GOD

Brother Juniper was so full of pity and compassion for the poor, that when he saw anyone poor or naked he immediately took off his tunic, or the hood of his clock, and gave it to him. The guardian therefore laid an obedience upon him not to give away his tunic or any part of his habit. A few days afterwards, a poor half-naked man asked an alms of Brother Juniper for the love of God, who answered him with great compassion: “I have nothing which I could give thee but my tunic, and my superior has laid me under obedience not to give it, nor any part of my habit, to anyone. But if thou take it off my back I will not resist thee.” He did not speak to a deaf man; for the beggar forthwith stripped him of his tunic, and went off with it. When Brother Juniper returned home, and was asked what had become of his tunic, he replied: “A good man took it off my back, and went away with it.” And as the virtue of compassion increased in him, he was not contented with giving his tunic, but would give books, or clocks, or whatever he could lay his hands on, to the poor. For this reason the brethren took care to leave nothing in the common rooms of the convent, because Brother Juniper gave away everything for the love of God and to the glory of his name.

I Roberto Rossellinis film Guillare di Dio (Franciskus, Guds gycklare, 1950) har han en framträdande roll, spelad av franciskanbrodern Severino Pisacane.

Fra Severino Pisacane som broder Enbär i filmen Guillare di Dio.

Fler reaktioner på Längtans flöde

Kyrkans tidning har publicerat en fin recension av Längtans flöde skriven av Christian Braw. Den finns att läsa här.

Gota Media (som äger en grupp dagstidningar i södra Sverige) publicerade före jul en recension som tyvärr inte finns att läsa på nätet. Där skriver Lisa Marques Jagemark bl.a.:

I en tid då andlighet ofta bara syns utåt i form av Instagrambilder på kristaller eller ett tänt gravljus på Allhelgonadagen (jag är själv skyldig till båda!) är det uppfriskande att dyka ner i Dahls självklara beskrivningar av bönen, mässan och Gud. Jag läser också den senare som textens “du”, den tysta lyssnare som jaget talar till.

Därmed inte sagt att man måste ha en grundmurad kristen tro för att uppskatta “Längtans flöde”. Det är jag själv ett bevis på.

Visst är kristendomen ständigt närvarande i texten, i form av bibelcitat och hänvisningar till andra kristna texter, liksom i den lockande klosterkallelsen och besöken hos systrarna. Men det finns inget uppfordrande eller uppfostrande i det. Det är bara en resonansbotten till jagets utforskande, som egentligen handlar om något väldigt allmänmänskligt: vad är jag menad att göra?

Uppdatering 2020-01-20: Nu finns hela recensionen att läsa här.

Längtans flöde var också med bland årets julklapps-boktips i såväl Sändaren som Expressen och Läsarpodden, och nämndes som en av årets kristna kulturhändelser i tidningen Dagen.